Slutlig utrymning.
Från 299 kr
SLUSSEN SLUTLIG BILD FÖR FÖRSTORING
Slutlig montering av mast för högspänningsledningarna.
'Ihopsamlade tvättsvampar innanför nät. ''Tvättsvampar sorterade efter kvalitet och storlek före slutlig förpackning.'' På baksidan står ''N 18. - Eponges classées par qualité et par tailles avant Emballage définitif.'' :: :: Ingår i serie 5671:1-12 varav vissa bilder finns i basutställningen.'
Rantens Hattfabrik "Stråhatten". Handputsning för erhållande av den slutliga glansen på filten.
Stenbrohults kyrka - Ett ritningsförslag till ny kyrkobyggnad utarbetades 1807 av Henrik Måsbeck vid Överintendentsämbetet. Det dröjde till 1827 innan det slutliga beslutet om nybyggnad togs. Kyrkan uppfördes 1828-1830 i empirestil och invigdes 2 juni 1833 av biskop Esaias Tegnér.
Bild från antikvarisk kontroll av Hägerstad ödekyrka 1930. Då som synes i ett höggradigt förfall. Från att församlingens nya kyrka blivit färdig 1866 kom den gamla kyrkan att betraktas som överloppsfastighet och man undandrog sig kostsamt underhåll. Ett slutligt öde drabbade byggnaden år 1895, då allt trävirke som takstolar och inredning såldes och vidare bortfördes. Därefter stod kyrkorummet oskyddat och var att betrakta som ruin. Upplysningsvis har ruinen i senare skede återställts och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Sliparna Åke Antonsson (till vänster) och Göte Norman slipar före påbörjandet av det slutliga rengöringsarbetet bort resterna av de under tryckprovningen använda trådtöjningsgivarna. Den väldiga reaktortanken består invädigt av högvärdigt rostfritt stål, och man har minutiöst kontrollerat, att det inte finns en enda mikroskopisk spricka eller porositet i det fina ytskiktet.
Gustaf Kindstrand hann endast driva sin speceriaffär utmed Storgatan i Linköping i två år. Här en bild i samband med öppnadet 1902. Redan sommaren 1904 avled han i sviterna av cancer. Butiken hade tidigare drivits av Claes Sjöberg där Kindstrand länge haft tjänsten som bokhållare. Vid sidan av matvaror saluförda han enligt skyltfönstrens annonsering även flock och fjädrar för stoppning såsom vin, vilket var möjligt även inom privat handel till motbokens slutliga införande 1919. Vi ser honom i dörröppningen i kretsen av medarbetare.
Personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Manlig personal på Värmlands Folkblad. Värmlands Folkblad grundades år 1918. Cirka tio år tidigare hade en tidning med samma namn utkommit men den lades ner efter storstrejken år 1909. Alltifrån början har den varit ett språkrör för den socialdemokratiska politiken och i samband med demokratins slutliga genombrott gick tidningen en betydande utveckling till mötes. Från 1936 utkommer den dagligen. Tidningens förste redaktör var överlärare Nils Helger. B. Wendel (redaktör), Beskrivning över Karlstad med omnejd. 1939.
Ett av tiden förbleknat porträtt som enligt påskrift återger prostinnan Wallström i Högby. Försämringen må vara förlåten då vi bevittnar en av de allra tidigast födda östgötska kvinnor som finns fotograferade. Prostinnan Wallström hette Vendela och innan hon blev änka 1854 bar hon efternamnet Roselius. Född i Ringarums socken 1784 som dotter till prosten Magnus Roselius och dennes maka Anna Beata Sigismundsdotter. Från 1808 var hon gift med spinnhuspredikanten och sedermera komministern i Norrköping, Magnus Wallström. År 1813 flyttade paret till Högby där maken utnämnts till kyrkoherde. Äktenskapet bar sex barn mellan åren 1809 till 1824. Efter makens bortgång fick hon lämna kyrkoherdebostället i Högby och hon, som tiden uttryckte, logerade en tid i Allhelgona och vidare i Veta innan hon fann sin slutliga vistelse i Herrberga. Där avled hon den 16 januari 1878, nära 94 år. Som hon önskat begravdes hon på, vid tiden, Herrberga nya gravplats.
Bokhandlare Marcus Werner Wallberg ägde och drev Norrköpings mest långlivade bokhandel under perioden 1852 till 1875. När han tillträdde boklådan på Drottninggatan var den redan närmare 20 år, grundad som den var av Simon Jacob Nissen redan 1843. År 1875 lämnade han över rörelsen till Erik Hultberg och Axel E. Andersson för att själv bli bokförläggare. Långt senare kom rörelsen att övertas av Wilhelm Andersson som under firmanamnet Anderssons Bokhandel kom att driva och vidare överlämna den för norrköpingsborna så välbekant butiken till den slutliga nedläggelsen år 2017. I sitt privata liv var Wallberg gift en första gång från 1855 med Ida Kraft, bördig från Tingstad. Det barnlösa äktenskapet nådde sin ände vid makans bortgång 1863. Året därpå gifte han om sig med den i Örebro födda Regina Augusta Stenbom. Även det äktenskapet blev barnlöst. Wallberg avled i mars månad 1901 i sviterna av kronisk bronkit.
Män i högtidsdräkt och ordensband på frimurarlogen. Redan på slutet av 1700-talet fanns ett antal frimurare i Värmland. Från 1815 hyrde man in sig i Assemblé-huset, som låg på den plats där nuvarande Frimurarhuset är beläget. Efter Branden 1865, när Assemblé-huset förstördes, fick Frimuraresamhället lagfart på tomten. Arkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm J F Åbom fick i uppdrag att göra ritningarna till huset. Förslaget blev för dyrt och stadsbyggmästaren, sedermera stadsarkitekten M O Teodor Högström, modifierade förslaget och huset invigdes 15 februari 1869. Under tiden 31 augusti - 23 september 1905 hölls här unionsförhandlingar mellan Norge och Sverige. Den slutliga överrenskommelsen om unionsupplösningen träffades på eftermiddagen lördagen 23 september 1905 och därmed avvärjdes det krigshot som vilat över unionen.
Män i högtidsdräkt och ordensband på frimurarlogen. Redan på slutet av 1700-talet fanns ett antal frimuare i Värmland. Från 1815 hyrde man in sig i Assemblé-huset, som låg på den plats där nuvarande Frimurarhuset är beläget. Efter Branden 1865, när Assemblé-huset förstördes, fick Frimuraresamhället lagfart på tomten. Arkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm J F Åbom fick i uppdrag att göra ritningarna till huset. Förslaget blev för dyrt och stadsbyggmästaren, sedermera stadsarkitekten M O Teodor Högström, modifierade förslaget och huset invigdes 15 februari 1869. Under tiden 31 augusti - 23 september 1905 hölls här unionsförhandlingar mellan Norge och Sverige. Den slutliga överrenskommelsen om unionsupplösningen träffades på eftermiddagen lördagen 23 september 1905 och därmed avvärjdes det krigshot som vilat över unionen.
Porträtt av Brita Rudling. Född 1854 i Jönköping som dotter till häradshövding Arnold Georg Rudling och Welly Holm. Föräldrarna flyttade från Jönköping och bosatte sig i Vreta klosters tingshus 1860. Från 1869 var familjens hemvist Linköping där modern vidare avled 1884 och fadern 1892. Det sistnämnda året flyttade Brita till Stockholm tillsammans med en bror och en syster. Redan efter ett par år var hon tillbaka i Linköping och välkomnades i familjen Lindgren-Seigbahns hem invid Magasinstorget. Som sysselsättning kom hon att engarera sig och sedermera förestå stadens så kallade soppkokningsanstalt, en bespisningsinrättning för fattiga barn. I familjen Rudling förekom psykisk ohälsa. En bror omnämns som "sinnessjuk" och Brita kom med åren att utveckla allt tydligare hinder. Tidningen Östgöten redogör 1905 för hennes slutliga, ohyggliga öde. I Glyttinge väster om Linköping hade Brita frågat boende efter vad klockan var och hur dags tåget från Mjölby skulle komma. Hon ska då ha uppträtt "mycket nervös, uppskakad och underlig" och begivit sig upp på banvallen. Från stugfönstret såg ett äldre par att hon gick fram och tillbaka på spåret och när tåget strax hördes störtade mannen ut till undsättning. Då Brita såg mannen hade hon rusat mot tåget och kastat sig framstupa över rälsen. När mannen nådde fram hade tåget redan rusat över Brita som i samma stund hade förlorat båda benen från låren, en arm och fått höften krossad. Ändå hade hon vid full sans ropat till honom att "gå efter yxan och slå ihjäl mig". Den olycklige fördes så snart det lät göras till Linköpings länslasarett där hon senare under dagen avled.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.