Påskbombsattentat, Påskbomber 12 april 1966 Flicka och kvinna visar upp trasigt fönster
Från 299 kr
Orubricerat 12 april 1966 Barn visar upp trasigt fönster
Sprängning 2 september 1966.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Danmark,1955. Motiv av Järnvägssabotage i Danmark "av Frihetskämpare under tyska okkupationen 1940- 1945." "Till förmån för Frihetsfonden-"
Olycka efter sabotage av växlarna i Buddby. Loket, Uppsala - Gävle Järnväg, UGJ lok 4 "Flink" som kördes av lokförare Axel Blomkvist välte och de två vagnarna kilades delvis in i varandra.
Ägare:/1957-79/: Société Méditerranéenne de Cabotage S.A. Hemort: Nice.
Ägare:/1949-66/: Soc. Bretonne de Cabotage. Hemort: Paimpol.
Ägare:/199 - /: Société Finisterienne de Cabotage. Hemort: Port aux Francais.
Lokomotor som användes vid Furillen kalkbruk, Demag 2452. Den tillverkades 1939 för tyska krigsmakten och användes vid Vemork vattenkraftstation, som ligger vid Rjukan i Norge, där tungvatten tillverkades för användning i framställning av konstgödsel. Tyskarna däremot hade andra planer. Ett sabotage planerades för att förstöra tillverkning av tungvatten då det befarades att Tyskland skulle använda det för att tillverka en atombomb. "Plan B" bestod av att placera sprängmedel i växellådan på detta lok för att sen sänka färjan "Hydro" vid transport på sjön Tinnsjön. Sabotagets huvudplan lyckades och sprängmedlen i loket togs aldrig bort. När sen loket kom till Furillen Kalkbruk efter kriget och skulle revideras upptäcktes sprängmedlen.
Sigismund III - 1592-1599
Heden i Digesgård Strandheden i Digesgård har under långa tider varit betesmark. Då hölls buskar och sly borta. Så försvann korna och heden slyade igen. På 90-talet rensades heden från sly och buskar i kommunal regi och korna kom tillbaka. Det var positivt för heden, men det fanns boende som inte gillade det. En tid av sabotage följde, då elstängslet gång på gång klipptes av. Som en reaktion på trakasserierna försvann korna några år. 2005 dök det upp hästar. Ännu 2011 betade islandshästar varje sommar på heden till glädje för de boende runt om. Bild 1 På 90-talet betade kor igen på strandheden i Digesgård efter många, många års uppehåll. Bild 2 Ett anslag vid alla ingångar till strandheden talade om en ny tid. Nu skulle det vara hästar som betade av heden. Bild 3,4 o 5 Strandheden i Digesgård med vy norrut och en flock fredligt betande hästar. Bild 6 Hästarna betar på heden i Digesgård med Morups Hallar i bakgrunden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.