Bilden visar ruinen av ett privathus i Pompeij.
Från 299 kr
Bilden visar en del av Apollontemplen i Pompeij.
Bilden förställer en gata i Pompeij.
Bilden visar en gamla gata i den antika staden Pompeji.
Bilden visar apollontemplen i Pompeij.
Bilden visar ett privathus i Pompeij som delvis har rekonstruerats.
Bara
Denna gruppfotografie visar deltagarna från Vegaexpeditionen vid ett möte 20 år senare.
Denna gruppfotografie visar deltagarna från Vegaexpeditionen under besöket i Pompei.
Bilden visar en sjöman från Fylgia som promenerar genom Pompeijs ruiner. I bildens centrum syns två konstnärer som har byggd upp sina stafflier.
Bilden visar besättningsmän från Fylgia som promenerar på en gata i Pompeij.
Kalvshälla
Mossfynd, från yngre romersk järnålder - folkvandringstid, påträffat vid utgrävningarna i Skedemosse. Ornerad och bandformad fingerring i guld
Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.