Rostklumpar funna i koret, Sankt Nicolai kyrka, Stora gatan 44 i Västerås.
Från 299 kr
Under värdefacksbordet finnes lådor för "klump".
Svenska Cypernexpeditionen, föremålsbild, klump, photograph, fotografi
föremålsbild, klump, Svenska Cypernexpeditionen, photograph, fotografi
utställning, interiör, fotografi, photograph
Loka brunn 22 juli 1966 En ung kvinna klädd i randig t-shirt samt jeans håller en stor klump i sina händer. I bakgrunden syns en stor maskin.
Olika växter, särskilt strandmållor, växer mycket snabbt upp i släken, vilket gör den nästan osynlig på bilden. En page är en stor platt klump, platt hög eller sträng, här av släke.
Text i fotoalbum: "Januari 1917 vid Olai. (Winterschlacht am der Aa med ryska tumeld och gasanfall). Se tidningsnotisen "Ett ryskt gasanfall på Rigafronten". Schulzenblocken, ganska illa åtgången af de ryska ganaterna, sköts senare alldeles i klump".
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Annestorp 5:20. Hus nr: 570C1009. Benämning: fritidshus. Kvalitet: god. Material: sten, puts. Övrigt: stor klump som dock är fint anpassad till naturen. Tillfartsväg: ej framkomlig. Renhållning: soptömning.
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. En bild inomhus på ett rum med träskivor som väggar. En person sågar i en stor träskiva som ligger på en sågbock. På golvet ligger det plankor i mindre storlekar och en klump med sladdar och grenuttag. Mot väggarna står det lutade olika storlekar av träskivor.
220 Sahlén på Utö skjutfält med ammunition till Strv 74. Ser ut som en 7,5 cm slsgr (spårljusspränggranat) och en 40 mm övnprj (övningsprojektil). För att spara pengar hade man på en del av skjutfältsvagnarna bytt eldrör från normalt 7,5 cm till 40 mm. De vagnarna var lätta att känna igen eftersom de saknade krutgasejektor (stor klump rätt långt fram på eldröret). Inte så trevliga att skjuta med eftersom det blev mycket krutgaser i vagnen. Kanonen rekylerade inte heller tillräckligt långt för att kasta ut tomhylsan, så föraren spännde sin livrem runt öppningshandtaget och hjälpte till när laddaren skulle öppna kilen för omladdning.
Inv.nr:62. 2001-02-26, AS. Färla (lat. fe´rula, namnet på en hög, grov växt; av de långa raka stjälkarna gjorde man i s. Europa spön för skolaga), benämning på olika slags straff- redskap i äldre tiders skolor (t.ex. ris, karbas och spö), men särskilt avsåg ordet ett litet svarvat skaft med en klump eller platta i ena änden, med vilken man utdelade handplagg, dvs. aga på handflatorna eller över fingerspetsarna. Att "stå under någons färla" är ett uttryck för att stå under någons tuktan eller stränga uppsikt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177642
'Större och mindre myror äter på ett fikon. :: :: Text till bilden: ''Jag hade lagt ut några fikon till tork, kanske 20 meter från stranden. Efter några timmar hade diverse flygande kryp hittat hit, samt mängder av stora svarta myror. Ungefär så stora som svenska hästmyror. Individstorleken växlade betydligt. De större myrorna hade soldatkaraktär så att säga, deras opropotionella huvuden var utrustade med enorma bitverktyg. Myrorna bet inte sönder fruktköttet istället delade de fikonet genom att dra ut cellerna en efter en. Först bet de ett snitt runt cellens cirkelformiga ytteryta, sedan tog de tag med käkarna och segdrog tills fiberna lossnade och åkte ut. Därefter satte sig myran på baken, vek in bakkroppen och ställde sig i krum och i denna ställning arbetade den samman de sega och smetiga fruktfiberna till en kulformad klump som den drog iväg med. Jag tog inte reda på vad de sedan gjorde. Bör ha haft underjordiskt bo. Terrängen runtom var trädlös. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6989:1-9.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.