Kölkonstruktion med bottenstockar.
Från 299 kr
Kölsvinet ligger placerat ovanpå bottenstockarna och kölen. Fyra genomgående hål för förbindningar (bultar eller trädymlingar) som fäst kölsvinet i kölen syns på timret. Den moderna sponten har drivits igenom i masthålet, till vänster i bild.
Förslagskommittén rörkonstruktion
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Framför de gamla lokalerna för Lövsta Materialåtervinnings AB (LÖMAB), försöket med automatisk sopsortering från 1970-talet, står nu kylskåp som ska omhändertas för återvinning.
Elkonstruktion för eldrift. Banelektrifieringen.
- Fotografi -
Norrortsleden
Bilden föreställer en bogserbåt klämd mellan en kajkonstruktion och minfartyget Älvsnabben. På Älvsnabbens däck syns uniformsklädda besättningsmän. Bilden är tagen under minfartygets långresa 1966-1967.
Fartygslämningen Bro 311 (ID 12) ligger i vattenytan till vänster i bild. I förgrunden syns rester av en möjlig äldre kaj/brygga. Infogad förstoring visar en förmodad järndetalj i en äldre övervuxen kajkonstruktion eller tillhörande Bro 311.
Vi ser att ladugårdens laddel är byggd i bulteknik. Om den är nybyggd 1909 eller om den är byggd av återanvänt virke går inte att avgöra. Den ser ut att vara i gott skick, så troligen är ladvirket också nytt. Sent i tiden kan man tycka för en bulkonstruktion.
Ladan, tröskhuset och trösken har tjänat ut hos Lars Pettersson på Kauparves norra part, inte för att byggnader och maskineri var utslitna, de byggdes omkring1870, utan för att de var gammalmodiga. Lokomobilen som kraftkälla hade kommit och den hade med sig ett flyttbart tröskverk. Här ser man tydligt storhjulet som oxarna eller hästarna drog runt och drivaxeln intill tröskverket i ladan, där stjärnhjulet sticker upp. Storhjulet stod alltid under ett skyddande tak, här bortrivet. Ladväggen visar hur en bulkonstruktion ser ut.
Enligt Lauboken är smedjan helt i bulkonstruktion med faltak byggd 1880. Om det stämmer är det väldigt sent för en så pass gammalmodig byggnad. Särskilt anmärkningsvärd är stolpen, mittsulan, på gaveln, vilken bär upp nockåsen. Det här är ett förhistoriskt sätt att bygga på, vilket har levt kvar i enklare byggnader långt fram i tiden. Att en byggnad med en sådan konstruktion finns kvar är unikt. Dess proportioner vittnar också om äldre förebilder. Smedjan ligger öster om gårdens övriga byggnader i kanten av beteshagarna. Man ansåg att smedjor var brandfarliga och därför placerades de ofta en bit från övriga byggnader. Denna byggnad förföll sakteliga, men revs tack och lov inte bort. 2007 (?) mättes smedjan upp av studenter på Högskolans byggnadsvårdsutbildning och därefter gjorde man en exakt kopia av den, det ursprunliga virket var så murket, att det inte gick att återanvända. Fastighetsägaren stod för framtagningen av virket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.