Östervåla sn, Heby kn. Hyttruin.
Från 299 kr
Förmodligen hyttruin.
Karbenning sn. Högfors bruk, hyttruin och masugnspipor.
Hyttruin i skogsbygd.
Högfors bruk
Förmodligen hyttruin vid väg i skogsbygd.
Stillbild från filmen "Bruket som blev världsindustri" i vilken Prins Wilhelm berättar till bilder av Gustaf Boge. Eventuellt föreställer bilden Brattforshyttans hyttruin.
Masugnsruinen och hyttkammaren i Gammalkroppa. Vid Gammalkroppa uppfördes omkring år 1611 två hammarsmedjor. På 1680-talet var den nedre hammaren förfallen och hyttskogen tunn och obrukad. Omkring år 1841 uppfördes en ugn som var i bruk i ett tiotal år. Sedan dess förekom endast tackjärnsblåsning. Gammalkroppa förvärvades år 1897 av Storforsbolaget, och blåsningen lades ner 1904.
Sunnemohyttan 1923. Rester av masugnen. Sunnemohyttan byggdes av Munkfors grundläggare Johan Börjesson år 1640. Ett gjuteri som uppfördes vid hyttan bedrev en icke obetydlig verksamhet; gjutgods bestående av till exempel: grytor, pannor, spottlådor, mortlar, ringklockor, kugghjul, järnkakelugnar och hammarställningar. Tillverkningen fortsatte till in på 1860-talet. Sträckningen av järnvägarna gjorde att Sunnemo socken blev mycket isolerad. Sedan Uddeholmsbolaget förlagt sin huvudsakliga tackjärnsblåsning till Hagfors blev Sunnemohyttan överflödig och blåstes ner 13 maj 1887. Mekaniska verkstaden revs omkring år 1900.
Bolhyttan. Ruinen från öster. Vid Bolhyttan, belägen på höjdryggen mellan Filipstad och Brattfors, upphörde blåsningarna år 1876.
Mögsjöhyttan fick privilegier år 1638. Blåsningen upphörde omkring 1670. En ny masugn uppfördes 1680. Verksamheten fortsatte till år 1873.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.