Staty/byst över Erik Dahlberg vid Kungsbron i Karlskrona som blickar ut över havet. I bakgrunden syns bastionen Aurora. Runt om statyn syns kanonkulor och mindre kanoner.
Från 299 kr
Kejsare Vilhelm II vid parad
Kejsare Vilhelm II i samtal
adelsman, människa, fotografi, photograph@eng
man, fotografi, photograph@eng
Målning föreställande Lorentz Creutz, född 1615 i Dorpat, död 1 juni 1676, friherre, ämbetsman; landshövding i Åbo och Björneborgs län 1649, landshövding i Kopparbergs län 1655-1662, riksråd 1660, t f riksamirall 1675. Son till Ernst Creutz. Lorentz Creutz var i sin ungdom anställd vid bergskollegium. Förutom landshövingsposterna hade han ett flertal civila befattningar och var en kompetent administratör, 1673 blev han rikskammarråd. Creutz var ordförande i trolldomskommissionen som i augusti 1669 i Mora dömde 15 kvinnor till döden för trolldom. Trots att han inte hade erfarenhet av sjömilitära frågor utnämndes han efter utbrottet av skånska kriget till amiralgeneral 1675, och förde befälet över den svenska flottan i början av 1676. Hans amiralsskepp Kronan, svenska flottans största skepp vid den tiden, kantrade och exploderade redan i inledningsskedet av slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Närmare 850 man dog i explosionen och endast 40 överlevde. Efter slaget hittades Lorenz Creutz kropp flytandes i vattnet illa sargad. Tack vare hans stämpel som hittades i hans ficka kunde man identifiera hans kropp. Han begravdes i familjegraven i Sarvlaks i Finland. Creutz var från 1639 gift med friherrinnan Elsa Duwall (1620-1675)), dotter till generalen Jakob MacDougall, friherre Duvall och Anna von der Berge.
- Fotografi -
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1942. Motiv av Miklos Toldi
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Portugal, 1926. Motiv av Filipa de Vilhena ger sina söner vapen. -December 1640.-
Glanshammars kyrka
Glanshammars kyrka. Målning. Porträtt (Nr.6) av okänd adelsman (Lydert Reuter ?), 1600-talets mitt.
fotografi
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1954. Motiv av Ungraren Tivadar Puskás: 1844-1893 Telefon "Serie: ungerska vetenskapsmän"
Lidboholms herrgård, Braås. Corps-de-logiet, som uppfördes alldeles i början av 1800-talet, vilar förmodligen på källarvalv med anor från medeltiden. En finsk adelsman och överstelöjtnant vid Kronobergs regemente, C R von Heineman ägde Lidboholm vid 1800-talets mitt. Hans dotter Eva, änka efter friherre Erik Sparre, sålde 1899 en rejält nergången gård till en driftig lanthandlare från Ramkvilla, K G Nilsson, farfadern till familjen Varde som idag äger Lidboholm.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.